samtidigt fjärde gången

Det är intressant vilka rum som öppnas i minnet med hjälp av annan persons närvaro.
Min gamla vän fick tankebanorna att söka upp platser de glömt av. Som en inre orientering.
Det handlade inte så mycket om vad hon och jag hade upplevt, mer att hon vred om nycklar till glömda dörrar.
Att ses som två vuxna och det enda man har gemensamt är ett närmast historiskt sommarjobb med en klassiker till ungdomsfilm med påföljande mysig relation vilken efter ett par år rann ut i sanden.
Lika delar nöje att ta del av hennes liv men kanske med övervikt att få reda på sitt eget tidigare med hjälp av en nygammal kompassnål.
Ett tag kändes det som om vi var tvungna att ligga med varandra, för att vi borde, med tanke på hur det såg ut för 20 år sen och för att vi inte gjorde det då. Att vi något sätt är skyldiga varandra det. Nu är vi vuxna och erkänn att du tänkt på det och fantiserat om det. Hur kommer det att se ut när vi ses igen.
Man kan få för sig det att cirkeln sluts och man ingår i nåt slags förbund som ska vara livet ut.
Jag tror inte det. Jag tror att det skulle bli helt tvärtom. Det skulle bara påbörja något man inte vill vara i.
De flesta fantasier av den här sorten mår väldigt bra av att vara kvar i pojkrummet.